Den svenska parken var underbar, rent ut sagt. Det fanns alltid någon att prata med, alltid någon vän för alla. Alla personer är otroligt olika, men endå, det fanns någon för alla. Den svenska parken varade länge. Våra galenskap fanns totalt i ca. 5 år (från 2003). Jag tror de flesta fd svt hundparken användare minns svt. Svt, eller, Sveriges television ägde parken och hade den på sin sida. Men en dag kom det där beskedet, ett besked ingen hund ville veta. En hunds värsta mardrömm, eller nej värre. Det går inte att beskriva den känslan.

Parken skulle stängas

Det stod klart och tydligt på förstasidan. Jag, personligen, som var lite trögtänkt vid den tiden förstod inte det där med nirvanan. Jag förstod inte vad de skrev, utan läste texten om och om igen. Sedan när jag loggade in i parken var det fullt av skitar. Det var totalt kaos. KAOS, är det rätta ordet. Överallt låg det skitar "FAN GÖR INTE SÅHÄR SVT", "Vi hatar er!!!!!", "Hundparken är mitt hem!" & "Ni krossar ett barns hjärta".
Det var sant, allt detta stämde. Parken var som ett andra hem. Då hade man alltid roligt. Men nu.. ja.
Det skapades en protest sida där flera hundra skrev på. Min nära vän i svt, berättade att h*n blev så sjuk att han spydde, eftersom hans mamma sa att han inte fick ha en hund i den danska eller norska parken.
Allt detta tjat, mail, sms, telefonsamtal och besök på svts kontor var förgäves. De ville inte ha hundparken mer, de ville satsa på Barda. Barda, som många fd svt hp användare hatar. Hatar pågrund av att de tog vår park plats i registret.
Lite senare, ett år eller något skapade en gammal veteran i den svenska parken, *Chips* eller nuvarande hunden Sparkle en sida som kallades (www.hundparkensverige.se) och denna sida blev mycket populär bland de gamla svenska hundarna som fortsatt i den nya parken, eller slutat helt. Över 1500 hundar är medlemmar där idag, dock är inte alla svenska men ändå! Är det inte otroligt att den blivit så populär! Där kan man hitta massor av gamla, samt nya vänner som man kanske har väldigt mycket gemensamt med! Stort tack, Sparkle, för att du tog dig tid till att skapa denna sida! Den är guld värd bland oss svenskar, ska du veta! :>

Men som sagt, den svenska parken är borta. Den var, är och kommer föralltid vara borta. Men den kommer finnas där i våra hjärtan, sålänge vi minns ♥

Kommentarer från svenska användare, som skrev på en protestlista på sidan hundparkensverige:

"Varför vi vill ha tillbaka den svenska hundparken" fråga:

Sparkle/*Chips*:
Man får ingen riktig spelupplevelse när det är på ett annat språk, man har svårt att hitta svenska vänner och alla svenskar måste verkligen kämpa med både språket och vännerna för att riktigt komma någonstans eller vara intresserad nog till att fortsätta spela. Den svenska Hundparken var alltid ett ställe där man kunde hitta vänner bara genom att logga in och vi kommer alltid, humoristiskt nog, känna oss som invandrare i de andra parkerna, vi vill ha ett eget hem.

Fisk/Fisk:
Det är oftast svårt att förstå varandras språk, och det finns inte många svenska moderatorer som kan hjälpa. Vi behöver någonstans där vi kan vara och förstå varandra. I svenska parken blev man alltid mottagen med öppna armar, vem man än var. Men i andra länders parker, tvingas man bli någon annan.

Flaxi/Flaxoro:
Jag saknar svenska hundparken riktigt mycket. Det är inte alls samma sak att vara med norskar/danskar. Dessutom är det ju inte bara en person ni sårat, utan flera hundra!

*venus/*venus*:
I den svenska parken kände man sig som hemma. Man kunde samtala med flyt och behövde aldrig någon ordbok för att förstå vad de andra menade. Nästan allt man en gång var har gått förlorat nu, man har tappat sig själv och man känner sig som en främling. Det blir mycket svårare att skaffa vänner och själet till att spela blir bara mindre. Borta bra men hemma är bäst, det finns inget som kan ändra den åsikten i det här fallet. Tiden i svenska hundparken kommer sitta som ett ärr på mitt minne!

Augustina/Tarzan3:

När jag började parken blev jag så otroligt fest, direkt verkligen. Ända sen första dagen har jag spelet hundparken varje dag, eftersom det var så otroligt kul. Jag älskade verkligen parken, och har upplevt många stora saker där i mitt liv, både skratt och gråt. Har träffat vänner i denna park som jag verkligen gillar, som jag till och med förmodligen kommer ha kontakt med i det verkliga livet. Jag var väldigt mobbad och utfryst innan jag började parken, men här kunde man faktist prata med hundar och få vara sig själv. Alla vi hundar från den svenska parken var som en liten familj, vi lekte och bytte.
Men sedan när parken stängde, bara för att den funnits lite länge, byttes spelet ut mot något löjligt barnprogram vid namn Barda. Bara för att det funnits länge för oss är det ju inte dåligt? Det finns många barn som gråtit, och börjar känna sig ensamma igen, har pratat med lite av dem personerna bland annat.
Jag fortsatte en bit i dem två andra parkerna, det var okej, men våran svenska park var 1000000000000000000000000000000000000000000000000 gånger bättre! Tillslut orkade jag inte och många fler, så vi slutade. Försöker hålla mig kvar i parken igen, eftersom jag fortfarande tror på hopp.
Ungefär 50000 barn och ungdomar blev otroligt besvikna när parken slängdes igen, otroligt onödigt säger vi alla.

Cree/*Creapy*:
Många går fortfarande med hoppet kvar, att svenska parken ska få en chans till. Jag är en av dem. Jag saknar den tiden då man alltid hade någon man kunde dela med sig sina känslor med.
Alltid någon som förstod. En plats man kunde vara sig själv på utan att bli dömd.
Det finns ju två parker till, men det är inte samma miljö, samma språk. Det känns inte som om man passar in, man pratar ett annat språk och saknar den där tryggheten som den svenska parken erbjöd. De andra parkerna känns inte som det andra hemmet vi hade förut, platsen vi tillbringade mycket tid på.
Jag vill inte längre acceptera svenska hundparken som ett minne.
Jag vill ha vårat spel tillbaka, vårat andra hem.
Att uppfylla den enstaka önskan kan väll ändå inte vara så mycket begärt? När man får så mycket glädje tillbaka.

Litago/*Ville*:
För att SVT känns tryggt som ett hem för. Dom lämnade oss kändes som du kastade ut oss på gatan. Alla vill ha till baka svt det var vänner, andra rum som är mycket roligare , alla tävlingar hur ofta har dom tävlingar här?
Svt kändes som ett hem. Alla var med varandra alla förstod varandra och var alltid där för en.

Speedyh/Speedy:
Jo för att jag älskade svt. som jag tror många gjorde. man första dagen jag hittade hp var jag jätte spänd när ajg gick in på burkar och fick se o jag bah.. oo vad roligt jag måste bara pröva! o det gjorde jag jag blev medlem .. o så jag visste först ingenting som många hundar som nyss blivit medlem inte gör heller. jag gick runt o frågade om någon kunnde hjälpa mig.. och då hjälpte lighthearted mig. :) sen har jag left i svenska sen när jag fick mailet att svenska skulle läggas ner så grät jag hela tiden det gick inte o sluta. men sagt o gjort vt lades ner.. och jag förlorade många vänner efter det. :( jag hoppas att svt kanske kommer tbx nån vacker dag.

Detta skrev jag när jag skrev under protestlistan (förutom den texten över)

Jaa, i svenska parken kände mig sig så väldigt trygg. Man hade andra upplevelser än i DK och NRK. Specielt på språket, att kunna tala sitt eget språk och alla andra förstår bra. Många gamla vänner hade man i sv som man nu har tappat nu. Åh, ni förstår inte hur många barns hjärtan ni krossat!

Svt, jag tror, trots alla våra försök att ni inte förstår vår ilska och sorg.

Ni vuxna tar inte oss barn på lika stort allvar, är inte de orättvist?
Vi är inte bara barn, vi är människor. Vi har en egen hjärna, ett eget hjärta och en egen kropp att styra över.